tisdag 18 oktober 2011
Hej, jag heter Anna och jag är en chocoholic..
Alltså ibland undrar man. Jag kan vara väldigt envis och tjurskallig ibland. Som att om jag har bestämt mig för att genomföra något så sitter jag där och spänner ögonen i, jag vet inte vad, och säger gärna högt "nä. NU jävlar". Det brukar ibland inte spela någonroll för det kan ändå ta en evighet innan jag lyckas med vad det nu är jag ställt mig in på. Kan vara allt. Tillexempel, nå kastrulllocket längst in i skåpet. Tvätta rent ett utrymme på den korta tiden jag kan hålla andan på. Vika handdukar med tre snabba handrörelser. Ofta är de saker som jag Inte ska göra. Tillexempel, Inte äta onyttigt. Den är väldigt vanlig. Inte prata utan att egentligen ha något att prata om. Ja det händer, spec när jag träffar nya människor och blir lite nervös. Då brukar dom titta märkligt på mig och så blir det en ännu mer pinsam tystnad. Så fortsätter det bara sådär. O-roliga människor som försöker vara roliga är kanske något av de mest tragiska som finns. Och där sitter jag, JÄTTE O rolig. Icke-rolig. Och skämms och tänker "Näe. Nästa gång så är du tyst. Bara för att det är tyst så behöver du inte alltid säga något" Det är ett bra tips som en kompis till mig sa. Hur som helst. Nu sitter det en chokladkaka i köket. Jag har strängt sagt till mig själv att Jag Icke, Under några omständigheter överhuvudtaget får röra den kakan. Detta då jag vigt mig till en hälsosammare livstil och detta innebär vissa principer. SOM att Inte äta kolhydrater. Att träna minst 5 gånger i veckan och bara dricka alcohol två gånger i veckan. Jag har varit duktig i två veckor, och jag peppar mig varje dag och för varje dag så kommer jag in i dom nya rutiner och sötsuget försvinner mer och mer. Men så. Den djävulska människa som lagade denna otroligt fantastiska chokladkaka. ALLTSÅ, jag åh. Blir upprörd. Jag rasade som en st bernhardshund som inte ätit på 1 år över den lilla chokladkakan. Jag hade ingen kontroll över mina händer. Dom tog tag i hela chokladkakan. Mina ögon spärrades upp som hos en heroinist. Och jag åt, och samtidigt som jag åt och rullade mig själv i välbehag så hatade jag mig själv. Jag liksom suckade mellan tuggorna och flöt runt på ett litet känslohav. Oj va gott. Men va gör du egentligen!? har du ingen självkontroll! MMmmm,men va gott! SÅ. Nu sitter jag här, och skämms igen. Fyyy dej. Nu ska jag in i gymmet. Va bara tvungen att dela med mig av de här. Jag vet att jag inte är ensam i det här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar